Min älskade kolonistuga och trädgård!

Tänkte att jag skulle skriva en lycklig blogg idag. Det är ju inte bara sorg inom mig, livsglädjen har kommit tillbaka. Jag älskar min kolonistuga och min trädgård. det är här jag finner ro och harmoni. Visserligen har trädgården växt mig över huvudet just nu. Så några dagars ogräsrensning är absolut nödvändigt. I höst måste jag röja rejält, framför allt vid häcken. Insidan, där största rabatten är, går inte längre att klippa. Ingvar sa alltid att det måste gå att röra sig mellan rabatten och häcken. Det finns inte en chans just nu. Fanns det inte förra året heller. Så i höst blir det gallring, delning av jättestora perenner och rensning av gången mellan häck och rabatt. Men det är i höst det!

         

Min trädgård i våras, början på maj. magnolian blommar, den har aldrig varit så generös i sin blomning som i år.

         

Fortfarande vår. Tulpanerna blommar, magnolian i sin fulla prakt, pallkragarna klara för grönsaksodlingen. Allt underbart ligger framför mig. jag älskar den här tiden, när hela säsongen är kvar och det är långt till hösten. fast när jag sådde salladen, rucola och mixad sallad, gjorde jag verkligen ett feltänk. Jag satte så mycket att jag nu är tvungen att rycka upp den. Alldeles för mycket, bättre att sätta nytt. Fast det känns verkligen som slöseri.

        

Växthuset är fullt, fem tomatplantor, en paprika, en aubergine, en djungelgurka, basilika, tre olika sorter och naturligtvis min älskade papegojblomma, som inte blommar och boggisen som blommar. Och den där frukten som jag fick av Annette i födelsedagspresent, men inte kommer ihåg vad den heter. Sist men inte minst en taggig gurka. Salladen innan den växte mig över huvudet.

        

Min älskade Gudrun, hon är ett underbart sällskap.

         

Verandafönstret som är så vackert, persikoträdet som dignar av persikor och mina älskade barnbarn och vänner som kopplar av och äter gott efter allt trädgårdsarbete. Älskar er!

     

Så där, nu är vi framme i början på juli, där vi befinner oss nu. Fortfarande mycket kvar av säsongen. Och jag njuter av kolonilivet i fulla drag, med trädgården, med alla fester, med barn och barnbarn och med alla mina älskade vänner. Än så är det långt till hösten. Det kommer snart mera kolonilycka!